Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den här dikten är inspirerad av en låt samt en sak som hände mig i sommras. Både låten och dikten betyder oerhört mycket för mig.


I mina tankar (speciell)

Det var en ljus natt i juli
När vi hade vår bänkrad
Fångade av kärleken
Vi vart speciella

Vet du att dom gör narr av oss idag?

Dina ögon vandrade bort
Jag följde din blick
Du fattade min hand
Hoppade över diket

Med din kind mot min kind
Med ditt hår mot mitt hår
Än hade inga tårar runnit
Av hjärtesorg och saknad

Minns du hur det kändes?
Hur vi gjorde uppror mot
En död campingplats
Som vart hela vår värld

Du vart stressad av
Min ängsliga blick
För du hade så
Otroligt långt hem

Med leriga känslor
Sprang vi mot honom
Vi inte kunde se
På kullerstensuppfarten

Våran kärlek riktigt slog
Och våra hjärtan sprutade blod

Allt det jag aldrig sa
Av feghet inför dig
Det säger jag nu
Med ångestfyllt hjärta

Vi var så unga och naiva

Jag krossade glaset
Sköt pilen i hjärtat
Bland gröna växter
Finns min rädsla

Jag testade mina gränser
Det gick för långt
Jag stänger ute världen nu
För jag tror du är död
Jag är så rädd




Fri vers av liten_snopp
Läst 468 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-01-09 03:03



Bookmark and Share


    seratonin
Har varit där, någon gång. Vet nu när, och alla känslorna kom tillbaka. Tack,
2007-02-22

  [ShadowWalker]
Ren, oskyldig kärlek, bundet i en krans av ångest, panik och förtvivlan... helt otroligt bra fångat av känslan... TACK!!
2007-02-01
  > Nästa text
< Föregående

liten_snopp
liten_snopp