- Jag har tänkt mig en framtid som lyxprostituerad.

Hon står och ser ut över vattnet vid Kungliga slottet. Det guldiga håret rufsas stilla av vintervinden och lena flickekinder har blivit rosigt köldbitna. Förmiddagssolens klara strålar reflekteras i stora, svarta solglasögon. De mjuka läpparna formar ett bittervackert leende.

Jag har ju givit könsstyrda idioter vad de vill ha sedan femtonårs-åldern, det är bara på tiden att jag börjar ta betalt. Jag kan till och med fejka orgasmer så att de verkligen tror att jag kommer, ha, deras barnsliga stolthet.

Långt borta i sina tankar vandrar hon... suckar lätt.

Alltså, jag skulle ju inte vara en sån där skabbig knarkhora på Malmskillnadsgatan med porrstövlar och trasiga nylonstrumpor, utan mer som en sval älskarinna.

Tänk dig... chokladdoppade jordgubbar, champagne, lavendelolja, fashionabla sexleksaker, sidensjalar... bättre kan det väl inte bli. Flexibla arbetstider, långa semestrar...

Och torskarna skulle inte vara svettstinkande klamydiaäcklon heller, utan Georgio Armani-doftande VD:ar med villan på Lidingö, två sura tonårsbarn och en torrkärringen till hustru.

Så tar hon av sig solglasögonen, de sorgsamma grågröna ögonen är fullständigt allvarliga.

Minns du när vi åkte förbi den där lägenheten med röd neonbelysning 'Mjuka händer'? Men jag skulle vara min egen hallick. Ingen jävel ska bestämma över mig.

En stund är hon tyst i sina mörka funderingar.

Undrar hur man får kunder egentligen, ragga kan jag ju men... Det måste bli på de fina ställena med 23-års gräns. Hur lägger man fram för den stackars grabben att: Jo, nu är det så här att det roliga med mig kostar, och inte sådana lakan som finns i sängen. Tänk om man skulle råka på en polis, fett med oflyt skulle det vara. Vill du ha ett betalknull Farbror Blå?

Ett glädjelöst litet skratt leker på stämbanden och en jämn tandrad skymtas.

Nu går vi till Debenhams, jag vill prova sexiga nattlinnen. Man måste ju börja någonstans.