\"Jag hade tänkt mig följande scenario\", sa kanske Jesus.
\"För att jag ska kunna bli mänsklighetens förlossare,
och för att allt, som är förutsagt av profeterna, ska bli
förverkligat, måste jag bli förrådd. Det blir din uppgift Judas.
Du och jag är vänner, eller hur? Du gör det för min skull,
du vet ju att det är nödvändigt!\" Jag kan lita på dig!

Så Judas gjorde vad Jesus bad honom om.
Han var inte den förrädaren som vi ser honom idag.
Han bara fullbordade en redan väl planerad
intrig. Han gjorde det på uppdrag av Jesus, som
behövde en sammansvuren.

Och sen fick han, Judas alltså, \"kalla fötter\". Saker och
ting utvecklades inte som han hade tänkt sig.
Han fylldes av tvivel och hängde sig.

Ja, vad vet man? Måste man veta?
Räcker det inte med att tro?