Pendeln svänger och piskar tyst mitt hjärta
tankar tunga av brons mantlade för livet
lukt av tort damm, av stillhet och ensamhet
jag vänder mig bort, bort ut i världen

Vingslag lätta som dansande regndroppar
min blick flackar och försöker följa deras färd
hjärtats musik som trummar - min värld tystnar
och bara en ängel stirrar hemlighetsfullt på mig
jag ler tillbaka och lämnar min sfär

ekande rop av döda vänners budskap lär
om dödens frossa, saknad och begär
rädslan finns inte, bara ljummen oro
färdens början präglas av lätta gungningar
ett skvalpande av livets skiljevägg
och åror som dyker ner i dödens svarta mörker
krusar din spegelbild när jag ser ner
ser jag bara dig...