På sömnstela ben går Rebecka upp ur sängen. Tyst tassar hon ut ur rummet. Smyger som en indian genom köket fram mot Johannas sovrums dörr.
Försiktigt för Rebecka ner dörrhantaget allt för att inte väcka den sovande Johanna. På sömnstela ben går Rebecka in för att väcka Johanna.

Hon ser Johanna ligga där, på sängen i sitt eget blod. Trasig.

Skriket det ihållande skriket väcker upp storebror Andreas, som sömndrucken kommer instapplande från sovrummet närmast Johannas rum. Först tittar han förskräckt på den skrikande Rebecka som ligger på golvet i Johannas rum.

För att sedan höja blicken en aning och upptäcka Johanna. Sakta går Andreas fram till hennes säng, lägger försiktigt sin hand på Johannas axel. Smeker därefter sakta över hennes hår, lyfter sedan sin hand och börja ruska Johanna oömt. Andreas - JOHANNA VAKNA FÖR HELVETE!!!!!

Blod sipprar ut ur Johannas mun, droppar ner på det redan blodfärgade lakanet. Det här är slutet på en så ung och lovande framtid.

---------------------------------------------------------------------

Jag vill tillägna den här berättelsen en nära person, som höll på att gå förlorad i ett självmordsförsök. Jag älskar dig. Gör aldrig om det!