Vem var det som tog mitt mod,
mitt leende ja sättet som jag log.
Vem stal alla skratten.

Minns dagis då vi lekte
det fanns sol som nudda skugga,
det fanns blommor som växte där vi stog
och himelen den log.

Inget var bestämt från det förra,
för livet det var nytt,
inget som man flytt
för man tog dagen som den kom
annars var det bara att börja om.
Livet det togs aldrig förgivet.