nej, jag vet och
det är ju ingenting
att jag alltid ska
leka spegellekar
med dig i mitt
huvud oavsett
vad som händer
rullar ihop mig kring
din rygg.

nej det är ingenting
men inuti min
mage där smaker
krackelerar
vilar andetag
och andetag.

eftermiddagsambivalensen
blåser mig i
knävecken. men jag vet
inte. du svarar fortfarande
det har bara slutat eka i
mitt huvud.