Ibland så glömmer vi nästan bort
att världen inte är perfekt

Men som tur var så påminnde du mig alltid

För vad hade hänt om jag verkligen
trodde att chanser existerade
och att det gick att förlåta?

Det ligger tomhylsor överallt nu
som bevis på att du aldrig kunde
sikta och skjuta på rätt föremål
(eller så var det för att jag
verkligen försökte fly
in i det sista)

Och skotten kommer alltid att
upprepas och smälla i mina tankar
För det är svårt att glömma saker
som gör ont

Det var väl därför som du aldrig
accepterade min ursäkt

(Men helt ärligt,
det är okej,
jag förstår nästan)