Ett andetag

       på bussen

ytterligare ett ögonblick av mitt liv har gått.

En nysning

           på stationen

Blir det nånsin något stopp där jag vill av?


Det känns som om mitt liv åker förbi mig och vid varje

        hållplats

som jag hade kunna tänka mig att stiga av

         är jag alltid lite för sen

med att trycka på

        STOP!


Stop.
andas ett ögonblick utan att tiden rinner dig ur händerna.

En tidlös sekund med så mycket liv i sig att man nästan

    sprängs.

Gå av bussen och vandra vidare med öppna ögon.

                                    (det är aldrig försent att börja vara Vid Liv)