Jag vet inte om det här är så klokt

Jag vet bara att jag aldrig skulle ha gjort de här valen för något år sen

Jag vet inte om det här är så klokt

Men kanske det är det enda rätta

Kanske de gamla besluten är förlegna och hämmande

Kanske en önskan om att hålla fast vid det gamla blivit en rädsla

Och kanske jag älskat utan att förstå vad kärlek var

Eller kanske jag trodde jag älskade utan att egentligen känt kärlek

Det gör mig antagligen till en fattig människa,

Lyckligt omedveten, sorgsen i en påtaglig saknad utan at förstå

En saknad av något i ens liv utan att veta vad det är

Och jag som antagligen hade det med dig utan att förstå det

Om man inte förstod, kan man då klandras för att man inte vårdade det bättre

Om man letade efter guld utan at förstå att de klara rena luften var den verkliga rikedomen

Men jag vet att jag valt

Och det kommer krävas mycket, mycket mer för at få mig att ändra mig

Jag kanske har skapat detta kaos

Men det krävs mer för att få mig att vända om

Jag har givit mig ut i det okända

Jag har sökt mig själv och kanske jag finns där ute i det okända

Jag måste börja leva igen

Jag kan inte stänga av längre, jag kan inte släcka ner, jag kan inte stanna upp

Men visst finns jag kvar, visst är det jag

En yngre "jag" tittar fram ur en äldre "jag"

Håret faller varje gång jag duschar, och det kommer aldrig tillbaka

Jag får inte stanna, jag får inte låsa fast mig, ändå måste jag komma någonstans

Tiden går, kroppen är inte den samma, och världen byter skepnad

Jag måste förändras, förändras eller gå under

Det förflutna fångar mig för det fanns saker där som skrämde

Det fanns det i det förflutna som jag inte förstod

Det var så svårt att lämna för att möta

Det kommer krävas mycket, mycket mer

Inget kan få mig att ändra de besluten

Det finns en rädsla

Men nej jag vänder inte

Det enkla är det svåra det enkla är det geniala

Det enkla är det jag eftersträvar, det enkla vill jag uppnå

Och i min strävan blir det plötsligt så komplicerat

Jag försöker vara någon...

Jag försöker leva upp till en bild som bara jag har sett

En självbild som jag skapat utan att ens känna mig själv

Något som jag skapat utan att vara medveten om det föränderliga

Där med har jag gjort en bild av ett minne utan förståelse för detaljernas storhet

En helhet skapad av fragment som blivit en helhet

Där små detaljer som förändring, tid, natt och dag, vinter och vår glöms

Det kommer krävas mer, mycket mer

För att det ska ändra någonting

För att jag ska ändra mina beslut

Kanske jag stannar upp

Kanske jag blir stillastående periodvis

Kanske till och med paralyserad

Men aldrig att jag återvänder

Aldrig att jag går tillbaka

Narren skapar en nidbild av sig själv genom att måla en man i publiken

Det finns hemliga ord, det finns hemliga tecken och signaler

De finns ett hemligt språk mellan de svaga själarna

De förtappade, de fördömda, de som gör uppror mot sin givmilda gud

De finns ingen medvetenhet, men det slår ann en ton som bara de döva kan höra

Och har du hört den, kan du tala detta språket är du som jag

Då kan vi prata med varandra, och då når sanningen fram, då förstår vi

Det språket gör att vi uppfattar budskapet, även om vi inte vill ta det till oss

Då blir det en sanning, en sanning som kräver en hel del lögner för att dämpa

Sådana som vi pratar med varandra oavsett om vi så önskar eller inte

Jag undrar vad jag skulle säga dig, jag undrar vad du skulle höra

Jag vet ju vad jag hör från dig, och vad det gör med mig

Och det skrämmer mig, men aldrig, nej aldrig att jag går tillbaka

Det krävs mer, så mycket mer

Helt plötsligt känns det som man förlorat kontrollen

Och man vandrar i kvarter som man borde känna igen

Det var de där kvarteren som man kom ifrån

Men nu känner man inte igen sig

Kanske beror de på tiden

Kanske det är förklaringen till varför man är vilsen

Så man inser att man inte kan vrida tillbaka tiden

Vilsen, fast mellan då och nu

Ganska irriterad, ganska frustrerad, ganska otålig

Om det fans någon man kunde mucka gräl med

Man vill ge livet ett fuck-finger

Rutiner och strukturer, är det vad som krävs

Är det struktur och rutiner som jag saknar

Eller är det det att det helt plötsligt inte är jag

Och jag har för lite variation i mitt liv

Stegen från dina fötter driver mig till vansinne

En stor jävla kåk så man kan isolera sig