får jag berätta hur jag mår

precis som alla andra, tror jag

kaos och menlöshet

irritation och kval

stress och liv

liv och stress

andetag på andetag

vi är rätt meningslösa, va?

i det stora hela

i det hela stora

och det trasiga lilla

eller ja, jag är det

men det är rätt okej

för egen del

ibland så ser man den blåa himlen

den silvriga månen

det gröna gräset

en otroligt vacker kaffefläck på byxorna

eller något ditåt

och börjar fundera

det kunde varit värre

man hade kunnat vara lycklig

och missat allt underbart

/