Ännu en natt, ännu en lång sömnlös natt. Jag minns inte senast jag sov en hel natt, eller lyckades somna innan klockan tre på morgonen.
Jag vrider mig, jag vänder mig, jag fixar till kudden, jag gör allt förutom att sova. Ännu en natt sömnlös.

Jag kan aldrig sova, aldrig när det är såhär aldrig när det kliar och bränner i mina armar, Jag begraver ansiktet i kudden
jag trycker ner ansiktet hårt, jag gör allt för att trycka undan bilden allt för att göra mig av med bilden.
men hur jag än gör så finns den kvar, alltid bakom mina ögon, alltid nära.

Jag tänker på alla de tecknade filmerna när de räknar får de kanske kan funka? Ett får, två får, ett rakblad, NEJ får sa jag.
Ett Får, Två Får, Ett blodigt får. Jag skrattar till för mig själv, inte ens ett får kan få vara orört och fint.
Lika bra att ge upp tanken på att sova inatt igen.

På golvet är det jag finner min tillflykt, jag min mp3, min musik, och tyvärr mina rakblad. Jag säger till mig själv varje morgon,
\"Ta med dig rakbladen kasta dem, du behöver dem inte.\" Men visst behöver jag dem. jag behöver dem lika mycket som vi människor behöver luft
För mig är de lika viktiga som luften du andas.

Kanske kommer det en dag när jag kan lägga ifrån mig dem, kanske kommer det en dag då du kan sluta andas?
Jag har inga illusioner om en fin framtid längre, inga drömmar om ett lyckligt liv.
Drömmarna flöt bort någonstans i det där mörkröda floderna från mina handleder, Somliga dricker bort sina drömmar med en annan vätska med samma färg.
Men inte jag. Jag blöder, jag blöder ut mina känslor, jag blöder ut mitt liv. jag blöder helt enkelt för att komma ifrån det kaos som ständigt
plågar mig.

Så äntligen morgon, jag tror jag ska titta på soluppgången idag igen, plåstra om mina sår, och ta era tårar och anklagande blickar i skolan.