Sakta
svepande viskar vinden
i mitt öra
Känner värmen
i mina vener

Melodiskt frågande
Svarar mina minnen
känner
ett leende

Att något som en gång
var ett nu
och ännu
så starkt
Så starkt
förnimmat i mitt sinne
har blivit dåtid

Men om jag blundar
Sakta
Svepande
Viskar vinden i mitt öra

Hjärtat som värker ger
näring åt sången

Är det här lycka?
Eller är det bara
så här
som är
mitt sätt
att leva

Att trevande
ta vara på

En dåtid

Ett minne

En nutid

Vi för alltid
Delar