Likt ett odjur i ensamhet

Tystnaden är brutal

De kommer plågas

De ska göra narr av honom

Så inträffar det

De kommer av sig

Så ensam han verkar

Ändå så är det en förtrollning

Nästan gudomligt

Kan en människa av kött och blod åstakomma detta

Tårar av häpnad och lycka

Det vackra, vemodigt trots att det är glädje

En storhet har trätt fram

Och ändå så lider men med honom

För trots att det är glädje

Trots att det är vackert

Trots det så finns det något sorgligt där

Osäkerheten och rädslan som fanns där

Tvekan och tvivlet som var så påtaglig

Sakta drar det sig tillbaka för storheten som är odiskuterbar

Och innan sista stavelsen hörs ljuda finns inga tvivel

Då finns bara storhet

Vilken njutning

Vilken kraft

Det finns bara två saker som kan skapa detta

Det ena är poesi

Och det andra är en operarstämma i ett oväntat sammanhang