du behandlar mitt
hjärta som glaset i din hand när du är full &
elak & vass som skärvor när du inte ser mitt öppna
sår till bröstkorg där det brinner VÄLKOMMEN
& du är
inte alls uppmärksam på mina fingrar som söker dina & du är kluddig pastell i min dagbok & tusch i mina handflator
(som alltid är knutna när de är med dig,
dina är skakiga du knarkar
mitt hjärta i bitar
du ler, jag
skrubbar mig mot asfalten igen och lär mig
skriva nya pianosolon till din dialekt och ditt
sätt att alltid krossa varje kota i min ryggrad till
pulver som du sniffar)

du är
vacker som en olycka när du tappar det
glaset, alltså



jag är bara
poliskontrollerat tumult
i din handled