Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tuggar och sväljer helheten

AKTA!
Du tappar mitt hjärta
Slår emot de hårda underlaget
Splittras
Till små flisor


Den ödelagda tystnaden
Lägger sig
Likt mjukt silke över mig
Som formar sig efter min hjärtlösa kropp


Försöker andas
Försöker samla ihop skärvorna
Timglasets sand har snart runnit ut
Och saknaden av mitt hjärta
Växer för varje sandkorn som faller


Ser mig förtvivlat om
Skuldkänslorna bankar i huvudet
Vad var det som gick så fel?
Vart sprack det?`


Lägger mig på golvet
Samlar förtvivlat ihop alla bitar jag ser
Alla jag får tag på
Mina väner hjälper mig
Tar fram de bitar jag inte når och ser


Placerar dem bredvid varandra
På den mjuka silkesbädden


Långsamt men säkert

Dag för dag

Växer helheten fram


Stjärnornas bleka ljus
Leker på de släta skärvorna
Visar mig mönstret
Graverat på varje bit


Varje helhet
Tuggar och sväljer
Sticker mig på de vassa kanterna
Men varje bit i detta miljonbitarspussel
Gör mig starkare


Men hur noggran jag än är
Hur många plåster jag än använder
Kommer en liten bit aldrig hitta sin plats


Mitt hjärta slår inte längre


För dig




Fri vers av SvartaPantern
Läst 150 gånger
Publicerad 2008-01-16 18:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

SvartaPantern