Ibland

när den vanliga desperationen ersätts

av en ovanlig variant

då funderar jag på var jag är

och ser mig omkring

som om jag inte riktigt vet

var jag är och varför jag är där

men min blick är en vansinnig lögnare

jag är där jag alltid är

två centimeter och två meter från botten

och exakt lika mycket från toppen

som en guldfisk på rygg

antingen sover jag

eller så är jag död

hur skulle jag

någonsin kunna se skillnad

på uppåt och neråt

allt ser precis likadant ut

uppåt, neråt, åt vänster och höger

fastlåst i nuet

finns ingen väg ut

och en miljon vägar in

/