Frö
Ett glas fostervatten
Du sov inuti mig
med olika namn och attribut
Du sov som ett könlöst frö
under min hud
men när du vaknar och går
blir jag Mary Celeste igen
och ingen vet vad som har hänt
och i mitt bröst står allting kvar
som när du kom
Du sov bakom mina revben
vilade ditt anlete
mot min mjälte
Du var en vortex inuti mig
med skiftande rytm och färg
som ett ecstacyrus
utan vätskebrist och paranoia
för du sov som ett barn
men du var inget barn
så -
och ultraljud
är som kalla sterila
våta svarslösa smekningar
över skinn stramt som det
i ditt mejslade ansikte
men mitt är mjukt
poröst och tomt
och i oktober står jag kvar
som när du gick
min Onassis
min Onassis, mon amour
hur friktionsfritt mitt hjärta
kan stryka sig mot
ditt skinn lent som det
jag trodde jag hade gett liv
och när du gnuggar gruset
ur brunnarna
skrubbar tegelväggarna
med en utdragen paus
blir jag törstig
efter ditt vatten
en enmanstsunami
ett glas fostervatten
ett glas fostervatten