Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Frö


Ett glas fostervatten

Du sov inuti mig
med olika namn och attribut

Du sov som ett könlöst frö
under min hud

men när du vaknar och går
blir jag Mary Celeste igen
och ingen vet vad som har hänt
och i mitt bröst står allting kvar
som när du kom

Du sov bakom mina revben
vilade ditt anlete
mot min mjälte

Du var en vortex inuti mig
med skiftande rytm och färg
som ett ecstacyrus
utan vätskebrist och paranoia

för du sov som ett barn
men du var inget barn
så -

och ultraljud
är som kalla sterila
våta svarslösa smekningar
över skinn stramt som det
i ditt mejslade ansikte

men mitt är mjukt
poröst och tomt
och i oktober står jag kvar
som när du gick

min Onassis
min Onassis, mon amour
hur friktionsfritt mitt hjärta
kan stryka sig mot
ditt skinn lent som det
jag trodde jag hade gett liv

och när du gnuggar gruset
ur brunnarna
skrubbar tegelväggarna
med en utdragen paus
blir jag törstig

efter ditt vatten
en enmanstsunami
ett glas fostervatten
ett glas fostervatten




Fri vers av Felis
Läst 521 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-01-31 23:46



Bookmark and Share


    smuts
hej. vad uppriktigt glad jag blev av att hitta dig. jag har läst dina texter på sockerdricka innan, men visste faktiskt inte att du hängde här också.

det är en fruktansvärt bra text du skrivit, jag bara älskar den. Den där känslan man kan ha, den som du beskriver så väl, den har varit helt omöjlig för mig att få ned på papper. men du har lyckats. det är fint.

du har verkligen någonting extra. jag bokmärker och lägger dig på minnet.

kram, felicia.
2008-06-05

  Матрёшa
hur många underbara formuleringar som helst..
2008-06-05

  Tiili
vacker
2008-02-04
  > Nästa text
< Föregående

Felis
Felis