Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Men sedan grät jag mig tom på mig själv

 

 

Och jag springer i natten

förbi tiden

i min natt

för att avslöja allt det onda

ditt onda

ord

som flyttade alla berg omkring mig så att de inte längre fick plats i horisonten men stenarna blev rädslan

och jag kände den

när jag sa det enda ord jag trodde jag behövde

 

Du

 

Då stängde jag mitt hjärta för alla de osagda och allt det ingen av oss visste för att stanna

för alltid

i det enda ord jag trodde jag tappat

 

 

Vi

 

 

Och jag springer i natten

medan jag ropar

det enda ord jag trodde var mitt eget

 

Jag

 

Och aldrig hinner jag dit

 

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers av korpfjäder
Läst 248 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-03-05 16:59



Bookmark and Share


  Carola Zettergren
Hm jag hade länge en mardröm som återkom
ideligen:Jag hade tappat en livsviktig nyckel
i ett djupt nattsvart hål där mörkret var
oigenomträngligt....jag får en liknande känsla
när jag läser det här..starkt poetat!!!!!
2008-03-05
  > Nästa text
< Föregående

korpfjäder
korpfjäder