Din dikt var din lycka

en verklighetsflykt

ett ord som en målad ikon

du satt själv som barn på hans trapp

Men fann du din fråga

din väg till ett svar

fick du veta ditt ord, det du sökte

du ensliga barn mitt i livet

Eller väntar du än

i din paradisvärld

bortom gränser som aldrig blev givna

ditt ord, det du äger men älskar

Säg söker du än

det du tappat en gång

eller vilar du nöjd bortom tiden

där graven har svarat din gåta