Här intill skrattar nu en människa
Hon skrattar lite olämpligt
och därför skrattar hon också
åt att det är olämpligt
samt åt att det sitter folk här
som kanske tänker just detta
- att det är olämpligt
och att hon kanske tänker det -
att de kanske förstår
precis hur det ligger till
Och där får ju vi som sitter här
rannsaka oss, var och en
Kanske känner hon vad jag tänker
och kanske tänker hon
att jag gissar att hon läser mig
I vilket fall som helst ökar skrattet

Det ebbar ut till sist
Hon är ju bara människa.
Några minuter i taget klarar vi
att se allting som det är.