Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stannar evigt i en fuga av Johan Sebastian



Andas hundra strupar
utan ett ljud
lyfter vinglöst

bär mina dagar
kristallklar som luft
vilar väntan

Djup lägger djup
darrar rösten
rörda stämmor ropar

sextonfot basun
ändå räcker inte tiden
kastar ton mot sten

Landar hundra strupar
ljudlöst
applåderar mörkret


Fri vers av korpfjäder
Läst 235 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2008-05-18 21:53



Bookmark and Share

  Cadena
Den här är så vacker i sitt tonfall, eller kanske ska jag säga klang, samt i sin strama form - precis som en fuga - och här finns både en ljus stämma och en mörk som flätas i varandra fint. \"kastar ton mot sten\" tycker jag är underbart, likaså \"landar hundra strupar/ ljudlöst/ applåderar mörkret.
2008-05-20

  Kristina Wallbing
Tänker modern psaltarpsalm när jag läser detta. Den tysta vördnaden jämte det tvivlande ropet. Välskriven vacker lyrik!
2008-05-19

    Glittra G
Den här gillade jag. Varje gång jag hör ordet fuga kommer jag att tänka på en av mina favoritlåtar, Mälarö kyrka.
2008-05-19

  Carola Zettergren
Andlös...fenomenalt poetat!!!
2008-05-18
  > Nästa text
< Föregående

korpfjäder
korpfjäder