ibland frågar man sig
jag menar, vad är vitsen med allt detta?
allt detta repeterande i ord
allt detta konstlade
i ord
varför läser någon
och varför skriver jag
jag känner inte dig
du känner inte mig
jag vet ingenting om dig
och du, ja... samma sak där
det är tröttsamt
ibland, inte alltid
oftast så förutsätter jag att ingen läser
men... någon verkar alltid läsa
jag förstår inte varför
det är ologiskt, för att använda ett fult ord
njutbart, visst men det är en egotripp
för min del
jag känner ju inte dig
och om vi hade mötts så skulle jag inte ens se dig
även om mina ögon möter dina
så faller jag undan fort
och glömmer
av självbevarelsedrift och litegrann av egoism
jag medger det
min förstörda själ går en lång bit
men resten av resan går jag själv
jag skriver inte det här för att få fler kommentarer
varför skulle jag, den enda människan här
som aldrig skrivit en enda, ens kunna begära det
eller applåder, som jag personligen gillar mer
... av personligt störda skäl
men man undrar ju
alla dessa varför och varför inte beblandas
men jag är ju trött nu...
borde väl pensionera mig själv livsvis
avdöda mitt korrugerade sinne
och sluta allt detta tjafs
eller kanske, det låter så perverst men...
... börja blogga istället
för detta, även om det står under poesi
är fan inte poesi
eller ens poetiskt
mest bara tröttsamt gnabb
både dålig grammatik och stavning
ingenting värt att läsa
så god natt
sov gott
och hoppas, hoppas
att du inte bryr dig ett smack
/