Jag kommer aldrig förändra världen,
aldrig skapa någonting underbart
eller förstöra någonting ofattbart.

Mina fotspår kommer försvinna,
mina ord kommer suddas ut och
alla mina tankar kommer lösas upp
till ingenting... ingenting alls.

Alla dessa celler som byggt upp mig,
dessa små overkliga beståndsdelar...
de kommer alla torka ut och bli till damm.

Askan på cigaretten blir längre och längre,
jag är dess självklara halva...
glöden kommer närmre och närmre mina läppar
och det känns oundvikligt...
förr eller senare blir jag en liten del av glöden,
förr eller senare blir jag en del av askan...

Jag kan inte lämna någonting vackert...
knappt någonting behövligt men
... jag kan bli aska,
aska till damm och damm i vind
till slut blir jag bara en liten del
av en liten del
av en liten del
av en bortglömd idé


/