Stockholm, femte olympiska sommarspelen 1912.
-------------------------------------------------------------

Den olympiska historiens längsta cykellopp? Mälaren runt, det vill säga 32 mil. Starten gick från Liljeholmen. Efter elva timmar på dåliga svenska småvägar stod sydafrikanen Rudolf Lewis som segrare på Stockholms Stadion.

Svettigt var det för brottarna. Efter över tio timmars brottning fick ryssen Martin Klein sin finske motståndare på fall. Sedan orkade Klein inte ställa upp i finalen och svensken Claes Johansson fick guldet på walk-over. Efter nio timmars brottning avbröts finalen mellan Anders Ahlgren och finländaren Ivar Böhling. Båda fick en silvermedalj eftersom ingen hade vunnit. Som sagt, det utspelades många groteska scener på brottarmattan i den gassande solen på Stockholms Stadion.

Offret hette James Thorpe. En tiokampare som vann guld. Hans prestation hade räckt till framstående resultat även i 1952 års olympiska spel i Helsingfors. Gustav V utnämnde, vid prisceremonin, James Thorpe till världens främste idrottsman. Thorpes föräldrar härstammade från indianstammar. Ett halvår efter triumfen avslöjades att han mot 25 dollar i veckan spelade baseboll i en lägre serie under några månader 1910-11. Thorpe fråntogs sina guldmedaljer (han vann även femkampen). Thorpe levde ett fattigt liv i USA och dog 1953. Trettio år senare fick han upprättelse. Hans barn fick ta emot guldmedaljerna i Stockholm.

1912 var Finland ett storfurstendöme under Ryssland och det gjorde att Finlands representanter fick marschera under fel skylt. Finland vann över Ryssland i fotboll. Båda lagen spelade under den ryska flaggan som hissades på segermasten med en tilläggskylt ”Finland vann”. Senare när det blev flera finska segrar sattes en blåvit vimpel invid den ryska flaggan.

Guldmedaljen i litteratur gick till pseudonymen Georges Hohrod/Martin Eschbach för ”Ode till sporten”. Författaren bakom pseudonymen var inte mindre än de moderna olympiska spelens skapare baron Pierre de Coubertin.

Och så har vi japanen Kanaguri som aldrig kom i mål från maratonloppet. Han drack saft hos en familj i Sollentuna. 55 år senare bjöds Kanaguri till Stockholm för att fullborda loppet.

----------

Olympiaåret 1912 (Stockholm) fick fransmannen Alexis Carrel Nobelpriset i fysiologi och medicin. Carrel praktiserade bl.a. i University of Chicago och Rockefeller Institute for Medical Research. Han har bl.a. skrivit boken ”Den okända människan”.

Som många barn så även jag tränade mitt läskunnande med Kalle Anka och andra serietidningar. Jag kommer ihåg när jag frågade mamma om jag fick köpa Gordon Jim (ett litet seriehäfte). Morsan blev röd i ansiktet och frågade vad jag skulle använda den till. Jag sa att jag skulle köpa serietidningen Gordon Jim. Med mitt finska sätt att uttala engelska namn hörde min mamma fel. Hon trodde att jag hade sagt det finska ordet för kondom.

I yngre tonåren gällde det deckare, billiga amerikanska deckare (har glömt författarens namn). I början var böckerna spännande men oj så lika varandra. Tonårshormonerna gjorde väl att jag till slut läste bara kapitlen som handlade om sex och samlag.

I skolan fick man läsa finska författare. Tyckte att dom var tråkiga, idag är det annorlunda. Så här efteråt förstod jag varför man aldrig talade i skolan om författarnas levnadsöden. Orsak, många var kommunister. Jag gick till bokhandeln. Säljaren gav mig Nobelpristagaren Alexis Carrels bok. Jag läste och läste, strök under texter som jag tyckte var intressanta. Jag var totalt förblindad. Långt efteråt förstod jag att något var galet. Hans idéer stämde inte med mina.

Alexis Carrel var nära anknuten till det fascistiska partiet PPF (Parti Populaire Francais) innan och under Andra Världskriget. Han var också anhängare av den nazivänliga Vichyregeringen. Efter befrielsen av Paris ville man ställa Alexis Carrel inför rätta, men han dog strax innan. Bokhandlaren tyckte att Alexis Carrels (Nobelpristagare samma år som Stockholmsolympiaden 1912) bok var lämplig läsning för en tonåring.


Helsingfors, femtonde olympiska sommarspelen 1952.
------------------------------------------------------------------

Jag var bra i friidrott. Bäst i idrottsföreningen. Mästare i trekamp (60m, längd och kula). Föreningen hade fått biljetter till sista tävlingsdagen med bl.a. maraton på programmet. Jag fick följa med. Vi åkte i en lastbil med ett skåp för passagerare på flaket.

70 000 människor på läktaren. Vilket tryck, publiken hejade på Emil Zatopek när han sprang i mål efter 42 kilometers löpning. Emil Zatopek tog trippeln 5000 m, 10 000 m och maraton.

Efteråt ville jag samla autografer. Gick till människor som såg annorlunda ut. Alla nekade. Jag kom bort från min grupp och hade glömt var lastbilen stod. Jag var elva år och grät. En tant tog hand om mig. Hon bjöd en Coca-Cola. Min första Coca-Cola. Hon stoppade en polisbil och jag fick följa med polisen. Vi körde runt i Helsingfors och letade, av en slump hittade vi vår lastbil som hade väntat på mig en bra stund.

Helsingfors tilldelades sommarspelen 1940. När Sovjetunionen anföll Finland hösten 1939 var alla tankar om olympiska spel lönlösa. 1952 fick Helsingfors en ny chans.

Min gymnastiklärare i realskolan hade varit aktiv boxare. Han hade bl.a. gått boxningsmatcher mot Ilkka Koski som blev bronsmedaljör i supertungvikt (+91 kg). Ed Sanders vann guldmedaljen. Silvermedaljen delades inte ut eftersom Ingemar Johansson diskades för feghet. Publiken tyckte också att Johansson boxades fegt. Mässhallen fylldes av antisvensk ilska och domaren gav efter. Ingemar Johansson fick vänta 31 år innan han fick sin silvermedalj.

Den svenska pressen var inte heller nådig. ”Den västsvenske stilboxarens planmässiga saboterande av spelens sista tävling – för lat för att träna, för feg för att boxas.” ”Det är fråga om svensk idrott någonsin tidigare fått en större skamfläkt på främmande mark.” ”Vi vill inte ha några poäng av en idrottsman, som så litet motsvarade begreppet sportsman.” Sju år senare slog Ingemar Johansson ut Floyd Patterson och blev världsmästare.

I samband med invigningen hoppade den vitklädda tyskan Barbara Pleyer från åskådarplatsen ner på tävlingsbanan och sprang till mikrofonen för att tala om fred. Det var inte många ord hon hann säga innan vakterna avlägsnade henne från talarstolen. Hon döptes till ”spelens vita ängel”.

Det var i Helsingfors som Sovjetunionen för första gången deltog i de olympiska spelen.

(I verkligheten var Helsingforsolympiaden den trettonde i ordningen eftersom inga olympiska spel kunde ordnas i Helsingfors 1940 och London 1944 på grund av kriget. Även olympiaden 1916 i Berlin inställdes p.g.a. Första Världskriget)

----------

Kriget mot terrorismen. I Olympialandet Kina krigar man mot terrorister i Xinjiang-provinsen. USA krigar mot terrorister i Afghanistan och i Mellanöstern. Ryssarna i Tjetjenien.

Olympiaåret 1952 (Helsingfors) utbröt Maumaurevolten i Kenya. Tidningarna beskrev Maumaurörelsen som primitiva terrorister. Britterna ansåg att rebellerna var ingenting annat än fanatiker som använde droger, hade riter och sexorgier och skar halsen av vita kvinnor och barn. Jag som en elvaåring fick den uppfattningen att det var flera tusen vita som mördades men inga svarta.

Nu, så här efteråt kommer sanningen fram. Under hela det brittiska kriget mot Maumaurebellerna dödades ett par hundra vita, 32 var civila. Fler vita dödades i trafiken i Nairobi under samma period. Omkring 30 000 svarta dömdes för Maumaubrott. Över tusen fick dödsdom och hängdes. Resten spärrades in i koncentrationsläger för rehabilitering. Antalet svarta som dödades totalt av britterna kan bara uppskattas, det rör sig om två, trehundra tusen.

Som det brukar vara i sådana här sammanhang skrevs det även då mycket litet om orsakerna till terrorismen, i det här fallet om Maumaurevolten. Stora delar av Afrika var ockuperat av britterna. Engelsmännen tillsammans med övriga demokratiska länder hade den inställningen att de vita var en överlägsen ras som hade fått i uppdrag av Gud att civilisera folk från underlägsna raser. Med den övertygelsen konfiskerade britterna i Kenya den bästa jordbruksmarken från svarta och gav den till 30 000 vita bosättare. Det var orsaken till de svartas revolt.

Tortyr används i krigen mot terrorismen. I Kenya berättade Church Missionary Society bl.a. om att en av deras svarta lärare fick fingrar och könsorgan avklippta och att han misshandlades till döds av två vita förhörsledare. Senare dömdes de två vita torterare till låga böter till vållande av kroppsskada. Enligt den amerikanska historikern Catherine Elkins blev så gott som samtliga svarta som kom i kontakt med den brittiska rättvisan misshandlade och torterade.

----------

I augusti 2008 pågår de tjugonionde olympiska sommarspelen i Beijing i Kina … år 2012 är det Londons tur att stå som arrangör .


Källor: Sven Lindqvist ”Avsikt att förinta”, Sune Sylvén/Ove Karlsson ”OS – historia och statistik”, Nationalencyklopedin och Wikipedia.