Ibland vill jag dö
fast inte bara dö
det vore bättre att
aldrig ha funnits

och ibland, bara ibland
känner jag mig felplacerad
som att det blev något fel
att jag borde dött
av min hjärnhinneinflammation
eller att jag skulle tagit skada

kanske skulle min hjärna haft problem
allvarligare problem än detta surr av ord
och mer än denna konstanta idioti

jag borde väl vara lycklig
skatta min lycka som något underbart
och skratta åt alla tankar
om vad borde ha varit eller kunde ha vart

men ibland, bara ibland
känns livet mer som livsförlängning
än som liv

/