Vad skall vi med all denna materia till?
Ingen har väl blivit gladare av att ha sett mer, gjort mer eller uppfunnit mer.
Tänk om vi hade nöjt oss med illusioner och fantasier.
Världen hade sett annorlunda ut då, utan all denna tröga materia överallt. Det är som om man hela tiden måste uppfinna saker i praktiken för att de skall kunna betraktas som verkliga...konkreta och betydelsefulla.
Men hur verklig är finanskrisen till exempel...
hur betydelsefull blir den om ingen göder den...
Tänk om ingen tänkte mer på den, då skulle den snart inte finnas. Men det är som att vi inte kan låta bli att vara detta jävla fiskstimm av samlade tankar som drar åt ett och samma håll tills dess att det ena eller andra uppstått i den s.k. verkligheten.
Hur många personer måste bekräfta en upptäckt innan den är verklig. Räcker det med att EN forskare med ETT instrument har påstått att han funnit något eller måste det finnas någon mer som är detta NÅGOT på spåren för att det skall få sitt berättigande till att kalla sig verklig eller verklig materia.
För om mina stövlar inte hade lämnat några spår efter sig, skulle de då fortfarande vara stövlar, eller blir dom det först då man använder dem som stövlar? Det är ju bara en massa gummi format till en fot, dessutom helt ihåligt och meningslöst som livet självt!
Nu tycker ni kanske detta verkar vara en mycket märklig diskussion, men den är inte märkligare än att nya upptäkter kommer till då man ställer stövlarna åt sidan och nonchalerar dem, betraktar dem med andra ögon från andra vinklar...först då ser man eller förstår man att de hade ett syfte. Men om verkligheten omkring tingen med sitt syfte förändras, varför kan då inte själva tingens betydelse och syfte också andra form.
Det tycker jag man kan tänka på när man ser sina stövlar i hallen.
Står dom där bara för att de skall fylla sin funktion som stövlar, eller finns där även något annat syfte med att de gummiklädda ihåliga fötterna står där och gapar efter människans kött och blod...alltmedan vi dras djupare ner i finanskristräsket där vil slutligen finner oss allesamman utan varken strumpor eller skor. Vad skall vi då med allt till.
Tacka vet jag vilda fantasier och härliga illusioner!!!

Det finns inget dåligt väder...
bara hermetsikt täta skor
och lukt av fuktigt läder!!!

Vore vi mindre "indränkta" kanske vi alla hade något att komma med till denna värld av fantasier!