jag är sorglig
jag är så sorglig
jag är såpass sorglig att jag inte kunde supa bort verkligheten igår kväll. jag stannade kvar ensam hemma. jag gick och la mej tidigt och gick upp igen. gick och la mig igen. sov till klockan åtta. jag vaknar, blöder.. igen. det som kliar på min kropp har utvecklats till röda utslag, mamma ger mig tavegyl och säger att jag är allergisk.
-men mot vad? det skulle vara verkligheten då..