Ibland,
(men egentligen ganska ofta)
så glömmer jag bort
mitt namn

Bokstäverna
svävar ut i universum
och bildar
de vackraste ord
(fast egentligen är de
gräsligt fula)

Oftast,
(men egentligen varje gång)
får jag känna på
den bittra smaken
av fem bokstäver
med doft av vårsol

Innan jag återfår mitt
sans och vett
(fast egentligen har jag aldrig
haft vare sig sans eller vett)
så vill jag se
på grantopparna
när de sakta smeker
himmelen närmare
extas

Det är mitt sätt
att tillfredsställa himmelen
(men egentligen är det
tvärtom)

©Linda 5e maj 2005