lyssna inte på mig
jag är så tråkig att jag somnar när jag talar
grått är mitt mellannamn
dammtuss och klägg... med gråheten i mellan...
meningslös som en myra utan ben... eller huvud...

vacuumförpackade ögonblick
ingenting är viktigt längre
lungorna fylls av rök
men de töms aldrig

det är som om all min idioti har konserverats i mer idioti
allt som gör en människa intressant
varenda liten gnutta ligger i träda

en människa utan de bitarna som gör en människa
och jag tror mina ögon är gröna ibland och blå ibland

jag önskar jag bara kunde säga "hej" och mena varje ord...
en specifik tre-ords mening utan att förklara hur...

paus från liv vore underbart

kan jag inte bara få falla i koma tills jag dör
eller dö tills jag är blott damm

allt jag vill är sömn

jag förstår inte hur jag fortfarande kan vara vid liv
de lovade cancer när jag började röka...
och hjärtkärl-problem när jag åt för mycket

fan... jag är så trött... kan inte tänka i en rät linje...

jag hatar mig själv i detta onödiga liv

allt jag gör är att ta upp plats

döda sig själv kan man ju inte göra

... det vore ganska elakt mot familjen

det hade varit så passande för mig...

du vet... att aldrig ha levt en enda dag...

precis som nu men utan mitt förhatliga kött

jag sjunker in i mitt eget lilla helvete utan att ens försöka resa mig upp eller stoppa det ständiga flödet av oro då jag känner mig hemma där jag passar in där jag slutar fungera snabbast möjligast där jag knappt lever alls där jag andas utnyttjade andetag och slår ifrån mig varje forcerad tanke jag tvångsmatas med

vem bryr sig egentligen...

så... trött... så... satans trött...

slut

/