Tårar bär en framtid nedåt
de förträngda neonbelysta två som ser inom sin ram av kärlek utan att ge sig hän,

beviljar liv i rutten tankemassa då du gråter hejdlösa ord av den saknad ingen nämner,

vill du ha mina satans fel med dig hem inatt
att betrakta konstant i stjärnornas glans kvällar då rymden ler en kyss,

till beständighet födde du min kärlek

ska ta din kropp i skymningen
den glittrar vällust nu,

besannad dårskap

styr