Med ett livsklart blått i din blick
du söker din kontakt med mig
genom varm ögonkontakt
men när sjukdom infekterat din kropp
så är din blick urvattnad

Själen dör bit för bit
i ditt sinne
och gör sig beredd på att lämna
detta som varit ditt hem

smärtan vi känner
kan INTE vara möjlig
tycker vi som står bredvid och ser dig tyna

tyna i din forna storhet....

många tankar svävar
i mitt inre och det är tungt att förstå
att alla hamnar vi där
.....
små hjälplösa när döden på oss hem kallar...

Det är OSS det är synd om som måste finnas kvar!
och fått se hur du lidit
ALLA helvetets alla kval....
Men du lämnar över till universums kraft
fri likt en bris, kall och klar

Jag ÄLSKAR Dig!