Vaknade medens av syrenerna i ditt sinne,tjutande i mina drömmar,poesi var det ej tal om,ej heller rast från livet,eller nåd till soporna vid våran dörr,vaknat i sanningen hade vi aldrig gjort,den begravdes med dina hästar,livet var ditt fängelse,sågspån .ramlade sakta genom regntunga nätter,sjudande av ett hysteriskt liv,tårarna spydde poesi


där kärleken förtränger ditt hat...