Idina sanningar finner jag mitt hjärta kapat mitt itu,stelnat blod i nätter utav sanden du bar in och kvävde mina drömmar med,tystade min själ förevigt,hunger,burlesk storhet,sofistikerade synder,blodspillan,agg mot mina mord,detta var en visdom utav många,du såg en sargad sanning i mina blå ögon,denna hette onåbarhetens tempel,du famlade,sökte,men fann ej mitt vara,ty en konstnär målar månen vild av längtan,ljuger ofta för sig själv,tror sig se det skitiga,vi måste tvätta oss i klorin,stanken äro outhärdlig denna januarinatt,då kärleksvindar blåser mellan våra själar,sökande en tår eller en ven i mörkret,kysste du mig verkligen i drömmen,saknade du mina andetag,ditt huvud vilade ofta i min själ på den tiden,jag bar helvetet,förringade sorgen,mötte din fruktan,kysste dig farväl oftare än du någonsin trott vara möjligt,nu säger du äntligen det sanna,


jag älskar dig peter...