I min poesis universum 

ser jag alla stjärnor

som mitt eget hjärtats

under

I min längtans rum

pulserar rymd och ljus

som mitt vakna öga

döljer

I undrens tid täljs

mångas själar i min hand

som inför nakna öden

sörjer

I poesin läggs kraft

att rena ont blod och 

styrka i det som sorgefågeln

sjunger