ska livet vara en karusell som aldrig tar slut
jag som är åksjuk

fast det är klart ibland är det roligt,
precis i början...

det var länge sedan jag skrattade högljutt
av lycka för att jag är en av det utvalda

för en sekund sedan grät jag i förtvivlan
förvirringen vill inte släppa

vill hånle åt oron men istället
blir jag sjuk av rädsla

allt oftare kommer känslan av
att jag inte orkar mer
jag vill ge upp så ofta nu

brukar säga att det är inte likt mig
men det var länge sedan
nu är det just det som är jag