Nätterna är en mardröm i vaket tillstånd,
tårarna svider fortfarande i ögonen
efter gårdagens händelser.
Helgen blir minst lika traumatisk,
kanske är jag en nostalgisk idiot
som romantiserar allting i efterhand.
Gårdagen kryper under skinnet på mig
och tankarna förvandlas till trådar.

Men hey, jag slår inte huvudet i systemet så allt är bra.