Vaknar tidigt, alltför tidigt, det är
söndagmorgon, det dunkar och
smäller, i lägenheten under mig

Jag undrar vad gör damen, som
bor där?

Det låter som hon slår i elementet,
det smäller och dunkar i rören hos
mig, så blir det tyst, klockan är bara
halvsex, jag vänder på mig, och somnar
om

Så vaknar jag av att en hund skäller,
inte ute, utan det är grannens hund,
klockan är sju

Jag hör mannens arga röst, han vill
få tyst på hunden, jag vill inte höra,
så jag går ut i köket, gör i ordning
kaffe, ser ut genom fönstret, det är
mulet, nästan lite dimmigt

Här i köket hör jag inte grannens, gapande
och skrikande till hunden, damen under mig
dunkar och slår, det låter som hon öppnar
och stänger skåpdörrar

Jag tar med mig koppen med kaffe, går in
i vardagsrummet, ser ut genom fönstret, ser
ut att vara dags att börja städa balkongen,
från ljung och ris.

Jag ser hästarna i hagen på andra sidan
vägen, dom står ser uppåt vägen, precis
som dom väntar på någon som ska komma,
och kanske ge dom lite hö och kanske lite
andra godsaker, det är ju trots allt söndag

Jag går in i köket, fyller på min kopp med
kaffe, jag är trött arg och ledsen, så här är
det lite för ofta i det här huset, spelar ingen
roll om det är vardag eller söndag

Så börjar jag göra mig i ordning, duscha, äta
frukost, klä på mig för att gå till kyrkan, lyssna
på vacker musik och få känna lite stillhet, lyssna
till Hans ord

anits 6 april 2009