Ett, två, tre slag
mot bark-facáde
små spår i handfat
och blodpölar på golv

det hänger skelett innanför
garderobsdörr
och lik i badkar

röksignal och alarmtjut
spår efter ficktjuv
stal från den första
gav till den andra
och den tredje

blev slagen ur
leken

trekantsnummer
och trigoner

jordade miljoner
instoppad i madrass
med bomullsvadd
och surnat vin
i kristallkaraff

poeten är enligt andra en litterär giraff
; menat i mån om att livet är poesi

vi kommer inte in
vi hittar inte i

vi bankar och hamrar efter vårt mål
glömmer bort alla andra musikstrof
än slagen mot navet

det oändliga
och såhär i ett pausat andetag
ser jag

att det bara kokosnöten som är sig lik.