Redan medlem?
Logga in
det ligger som en hinna runt allt jag tar i...varför finns jag ens? vem fick inte födas för att jag skulle få leva? jag vill avsäga mig rätten till andetag en meningslös liten existens livet har förlorat sin glans mörker, gråhet och damm täcker min syn tröttsamma värld jag har försökt älska dig försökt gilla dig tolerera dig acceptera dig ... det tar emot jag tror jag hatar dig... innerst inne... hatar att jag inte bara kan slippa dig men vem bryr sig om en tröttsam idiot som mig livet... livet är för de som lever... jag tror jag dog för länge sedan mitt kött vägrar bara inse det vågar inte acceptera det så... så jag förfaller krymper... förtvinar... jag längtar efter tystnaden det permanenta svarta då alla skratt och hån tar slut då ingenting längre spelar roll maskföda vore det lycka? jag vet inte längre... så... trött... /
Fri vers
av
Jonny Larsen
Läst 243 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2009-05-09 00:04 
|
Nästa text
Föregående
Jonny Larsen |
