Sanningen var kvinnans sömn


drömmen blev den snara, i vilken


tankarna upphörde

att lyssna, ty saftiga bitar av döden har ju redan fastnat i dina sanningar - ruset bestod till gryningen,

denna natt grät sömnen ut mitt variga blod ur dina ruttnande drömmar,

vilka blickar mot framtiden med en barmhärtig hunger,

jag viskade ofta - då jag avsåg ropa ut min kärlek...