du vet nog inte själv vad du kan åstakomma
det är det som gör dig ond
fast det är så bisarrt
det är ju din rakt motsatta natur
det går inte ihop alls
du är det finaste av allt
du menar väl inget illa
det skulle jag aldrig tro om dig
fast det är väl just det?
som krossar min tro
jag tror att jag är speciell
och det är jag
men för dig gäller det också alla andra