Du förundrar mig varje gång
som du hugger ut anletsdrag
i stenansikten.

-lever i ett dödsdömt liv som är så farligt
att man faktiskt aldrig kan komma levande härifrån.

Men du verkar se tjusningen i det
som om det här livet, levandes på kanten,
passar dig perfekt

Balansakt
med ena blicken i säkerhet
och andra, stirrar Döden blind av raseri,
ödet lämnade över makten till dig för länge sedan.

Du kommer alltid vara mer av en hjälte
än någonting annat för mig,
och det är just den där promenaden, utan livlina,
som får mig att önska
att jag kunde vara lite mer som du
l e v a lite mer som du


Du äger den vackraste titel någon kan ha
du är en Överlevare
som hittat vägen
tillbaka till livet

Kommer du att erbjuda mig en hand och plats på kanten,
jag är nämligen så jävla trött på att vara åskådare...