Jag såg att ett hjärta av sten
gav himmelen åter dess sken
oändliga toner
i tidens eoner
en nyupptäckt skapelses gen

och blodet som skimrade där
var hämtat från stjärnhimlens sfär
ur tidlös förundran
gudomlig begrundan
en lust och ett sinnligt begär

Då ville jag dansa som ljus
bli formad till stjärnstoft och grus
som solburen låga
en kärlekens fråga
att leka i stenhjärtats hus

Och livet blir allt utom tid
ett valv gjort av ljusår i strid
förenad i djupen
ur döden förlupen
och uppväckt i stjärnornas frid