Drömmarna väver mina trådar, tavlan blir större och större.
Trådarna blir fler, bara fler.
När jag blundar väver väven tavlan.
När jag famnar din famn, famlar flammande armar runt dig.
Trånande trådar smyger sig fram till rätta vinkeln på tavlans linjer, färgerna färgar nattens bleka vägg.
Vimlande själar svävar runt mig.
Min punkt är min mitt.
Min dröm som sprider värme, sprider ljus.
Även mörker har en värme, en färg, åtråvärda tankar, oundvikliga frågor. Spännande trådar väver snabbare snabbt.
Hemlighetens färg är bevarad.
Tavlans charm är klar!