Undran söker tankar utav kälekseld,
varat,

hat och fruktan,
panik,

dina ord har tystnat,
dina läppar stumma ber mig ej om någonting,

nu härskar tystnaden.
du sover rastlöst i mina tankar

hjärtan sluter ögonen för att ta avsked
vansinnet lurpassar botom dammig ångest,

friheten visade sig vara sopor från en bortglömd tid,

då vi älskade i gryningen