Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Meddelanden

Han ligger där, han ser spegelbilden av sitt öga, det är uppspärrat och hans pupill är dubbelt så stor som normala.
En snabb tanke klappar honom lite lätt på axeln - "Hur hamnade jag här?"

Han springer, en man på 30 år, gatan han springer på är mörk och grå, himmelen likaså. Hans kläder är bara snäppet ljusare. Husen på varsin sida av gatan har små fönster som är barrikaderade, andra sönder.
Denne man håller sin mobil i vänster hand, han tittar på den, skärmen är svart, inga händelser har gjort att mobilen stänger av alla ljus för att spara på batteri.
Mannen fortsätter springa genom denna tillsynes oändliga gatan, asfalten börjar bli varm och nästan greppar tag om hans skor.
Tillslut hör han ett pip, snabbt följt av ett annat lite högre pip.
Han höjer sin vänstra hand igen och kollar på mobilens skärm som nu lyser starkt vitt, "Ett medelande mottaget." mannen klickar på en knapp vilket öppnar meddelandet och en annan text visas i skärmen.
"Stanna."
Mannen reagerar nästan på en gång och stannar abrupt, han trillar nästan ner till den ännu gripande marken men anstränger sig för att inte göra det.
De barrikaderade fönstren, den kolsvarta himmelen, de kolsvarta gatorna, allt lägger till en stämning av obehag, av rädsla, av flykt.
Han hör ett ljud, det första ljudet som han hört sedan han börjat springa förutom meddelande signalen från hans mobil. Skratt, män som skrattar, dem går långsamt mot hans håll, han kan inte se dem men han hör hur de kommer närmre. Ett sadistiskt, deprimerat gallskratt bakifrån, när dem kommit närmre kunde han avgöra hur många de var, tre stycken.
En meddelande signal tar hans koncentration, mannen öppnar meddelandet igen och skärmen lyser upp hans ansikte, han ser blek och trött ut, man kan se svett rinna ner för hans ansikte och hans svarta hår är spretigt och slitet.
"Blunda." Står det på meddelandet och mannen stänger genast sina ögon. Han hör steg från de tre gallskrattande männen, hans skärm lyser ännu och männen ställer sig runt honom, deras skrattande förblir lika högt, mannen öppnar sina ögon i ren paranoia för en sekund, han ser en sliten gammal man vars mun var obehagligt öppnad, den gamla mannens kinder blödde lätt av utspänningen.
Han stänger sina ögon och de tre männen slutar gallskratta, han känner hur en varm vätska börjar sprutas på honom från de tre olika hållen, han känner lukten av urin - De tre männen urinerar på honom.
Efter en minut så börjar männen gallskratta igen och går vidare, förbi mannen och in i mörkret där gallskrattet avtar.
Hans kläder nu blöta och varma klänger sig fast i hans skin.
Han hör medelandesignalen från sin mobil återigen, han kollar på den, han skakar sig lätt för att få bort urin utan att röra sig från platsen han står på.
Mannen öppnar meddelandet.
"Spring."
Sekunden mannen läser meddelandet börjar ljud från byggnaderna höras, även om det mannen såg var bara konturer av kubiska lägenheter så får han för sig att något farligt kommer ur dem. Han hör ett fönster gå i sönder och han börjar springa.
Han springer allt han kan, den första stunden så tycks ljudet från byggnaderna försvinna i bakgrunden men i takt med att mannen börjar bli utmattad kommer dem närmre.
Han får en ny medelandesignal som han genast kollar i panik, han vet att om han stannar så dör han.
"Blunda." Står det igen, mannen i panik stirrar ett par sekunder på meddelandet, han börjar höra gallskrattandet igen, fast denna gången framför, han sluter sina ögon och gör allt han kan för att springa rakt.
Gallskrattandet kom ständigt närmre och tillslut kände han en tackling i bröstet, han trillar till marken och öppnar ögonen i ren panik, knipandes efter andan.
Ljudet från byggnaderna på varsin sida av gatorna tystnar, marken blir kall och männen slutar gallskratta. Mannen tänker "Klarade jag mig? Är det slut?" Och han får ett medelande igen, han öppnar det vartefter han känner ett hårt slag på sidan av huvudet, följt av ett annat, de tre, förut gallskrattande männen slår allt de kan på honom.
Efter en minut, likt förra gången, går männen iväg medan dem gallskrattar på sitt sadistiska sätt.
Mannen, nu kraftigt blödande och yr sträcker sig efter mobilen som han tappade när han blev slagen av de tre männen.


Han ligger där, han ser spegelbilden av sitt öga, det uppspärrade ögat.
En snabb tanke klappar honom lite lätt på axeln - "Hur hamnade jag här?"
Han läser meddelandet på skärmen.

"Du ser, du stannar, du dör."




Prosa (Novell) av Winther
Läst 288 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-07-30 17:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Winther
Winther