Efter skolan så är jag hemma
Jag sitter här vid min dator
Med musik på hög volym
Världen sjunker långsamt bort
Jag är omedveten om min omgivning
Allt jag tänker, allt jag känner, allt jag hör
Är min musik, fylld med vrede och sorg
Fylld med klagomål om samhället
Och frågan "Varför får jag inte vara mig själv?"
När andra pekar och skrattar
När andra undviker en och blir rädda
Och jag vill slå dem på käften, jag vill spotta dem i ansiktet
Men dem tänker jag inte på nu
Nu när jag är hemma
Och musiken är min vän, den som alltid finns
Skriker sönder mina öron i vrede
Slår sönder mina knogar på en vägg som aldrig ger vika
All min frustration kommer ut och jag slutar hålla inne ilskan
Mot de som vill jag ska vara någon annan
Hemma äntligen, fri från allting
Fri från ilska, fri från ångest, fri från andra
Nu kan jag slappna av.