Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ibland vill man bara glömma hemska saker man upplever, i det här fallet i en dröm. Men ibland går det inte. Ibland är syner, känslor för starka för att glömmas av. Man måste få ner det på papper. Hur fruktansvärt det än är.


Att drömma







Rött, rött överallt

Ingen annan färg finns

Förut så fanns inte det röda
Vart kom det ifrån?

Jag kom hem
och jag såg

Allt det röda

som inte funnits där förut

Det rann fortfarande
På väggar, tak, golv

Jag kunde känna värmen
av mig själv i det röda

Mina hjärtslag pulserade
i det som rann

Du stod bredvid,
O min hjärtas själ
min älskade

Du stod där med galenskap
i blick
i hand

Min älskade, vad har du gjort?

Du hade hängt upp dem
på väggen

Det jag lever för
Tog du bort

Mina änglar
Nu på riktigt

Jag tog dina händer
kysste dem

Du är nu den enda
som jag älskar
som finns kvar

Jag lämnar dig aldrig.




Fri vers av Lovisalouise
Läst 232 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2009-09-26 12:05



Bookmark and Share


    ej medlem längre
mycket berörande ord
får en att läsa långsamt för att inte missa det minsta
mycket mörkt , precis som jag gillar det (:
snyggt
2009-09-26

    J. Herward
.......wow kamilla, jag vet inte vad jag ska säga.
den var förbannat psykotisk, galen, rubbad, det där med blodet som rinner ner för väggarna, och att du kände något pulsera där... att få det så här verkligt, trodde jag inte var möjligt.

kära du, vad försegår i din skalle om nätterna?

vad det än är, så blir det väldigt bra, för den här texten är helt unik, på alla vis.

att älska en sådan ond människa och säga, jag stannar, föralltid

Very Very Good
2009-09-26
  > Nästa text
< Föregående

Lovisalouise
Lovisalouise

Mina favoriter
Kärlekens Väsen
Miss you