Barn som slutat leka
fäster sina tavlor
utan att tveka
på digitala väggar
i tomrum utan lukt

dom talar redan om erfarenhet
kallar det sedan för vuxenhet
och avkrävs på sin framtids frukt

hur ska dom orka
hoppa och springa
i trädgårdens torka
ingen kan tvingas leka
höra sina röster eka

det är barnens lott
att betala i förskott

lek är på allvar
måste läras in
från grunden

liksom humorn och tron
förankras i glädjen
ta tillvara stunden

barnet vet
det ingen annan vet
att skilja ut det oäkta
från äkthet

även svalor och duvor
i trygga bon
med sina nykläckta

rådfrågar barnet
om dess hemlighet

var hämtar du ditt skratt
var får du din kraft ifrån
jag betalar det i skatt
jag betalar med dyra lån

barnet måste hålla hårt
i egen dramaturgi

det är svårt
att finna sin egen
övertygande
gråtmelodi

det är mer än
harmlös trevnad
det vet fåglar
det vet vi

att finna ett jag ett du
vrida för sin
överlevnad
ett törstigt nu
ur varje
tid